Att klara en kortare kris – värme

Att klara en kortare kris – värme

Dagens inlägg handlar om värme. Nödvändigt på vintern och inte lika så nödvändigt de få dagar vi har bra sommarväder.

I vårt fiktiva scenario med 3 dygns total kris där det råder vinter och -20C är värmen för många lika kritisk som vattnet är för alla. Vid så pass låga temperaturer så kyls dåligt isolerade byggnader ut snabbt. Naturen är ju så beskaffad att den gärna söker jämvikt, är det varmt på inne och kallt ute så kommer det förr eller senare bli ungefär lika kallt på båda ställena. Hur snabbt det går varierar dock rejält, dels beroende på temperaturskillnaden mellan ute- och innetemperatur, dels på isoleringen i byggnaden som styr värmeläckaget. Vi vet också att olika material är olika bra på att lagra värme. Solida, hårda material tar lång tid att värma upp men också lång tid att kyla ner jämfört med t.ex. trä som relativt snabbt värms upp och kyls ner. För att göra avkylningsprocessen (temperaturutjämningsprocessen) så långsam som möjligt så isolerar vi våra byggnader. Detta görs med olika material som är olika porösa eftersom ”inbyggd luft” i material gör att temperaturutjämningen saktas ner. Nu när fysiklektionen är avklarad kan vi fortsätta med de praktiska frågorna.

En del av min åkermark i vinterskrud

En del av min åkermark i vinterskrud. Temperaturen var vid tillfället bilden togs -25C.

Hålla värmen i flerfamiljshus

Bor du i ett flerfamiljshus så har du ett bra utgångsläge, speciellt jämfört med de som bor i småhus. Ju fler lägenheter i huset desto bättre ur ett varmhållningsperspektiv. Stora flerfamiljshus är byggda med hårda material. Betong, sten och tegel på fasaden. För att huset ska ha rätt bärighet så är det ofta väl tilltagna dimensioner på väggar och golv/tak vilket medför god värmelagring i alla bärande delar. Vissa innerväggar kan vara tunna, men det har mindre påverkan på avkylningen eftersom de inte är exponerade mot utsidan. Ju nyare byggnad desto bättre isolerade är de på grund av byggkraven som kräver att hus ska vara energisnåla. Nybyggda bostadsrätter är bättre isolerade än hyreskaserner från 40-talet.

Ett par exempel på hur lång tid det tar innan ett flerfamiljshus är utkylt vid en utetemperatur på -20C redovisas nedan:

värme prepperse krisberedskapsveckan

Schablonberäkning av utkylning av flerfamiljshus vid -20C

Med utkylt avses en innertemperatur av +5C. Vid denna temperatur är det svårt att klara sig längre perioder även om man har vinterkläder. Av tabellen ser man att det är stora skillnader och att de som bor i relativt nyproducerade (inklusive miljonprogrammen i våra större städer) hus inte behöver vidta speciellt drastiska åtgärder för att klara sig i vårt scenario. De som bor i äldre flerfamiljshus måste dock vidta åtgärder rätt omgående för att inte hamna i en kritisk situation inom något dygn eller två.

spaltventil värme prepperse krisberedskapsveckan

Spaltventiler på ett fönster.

Det första man ska göra är att stänga alla ventiler som finns i lägenheten. Ofta finns det spaltventiler på fönstren som är enkla att stänga, ventilationen i huset fungerar inte då det inte finns någon el. Ventilation som inte går att stänga på ett enkelt sätt måste man plugga igen. Detta görs enklast genom att man trycker in ett tygstycke i ventilationen. Se till att få in så mycket tyg som möjligt eftersom tyg i sig inte är speciellt bra isolermaterial. Man ska dessutom stänga alla dörrar i lägenheten och har man turen att ha ett rum som inte har några ytterväggar så är detta rum utmärkt att utse som bostadsrum de kommande dygnen. Har man inget sådant rum väljer man det rum med minst väggyta mot utsidan. Hörnrum är de minst lämpliga då dessa har mycket stor väggyta mot utsidan.

När du utsett ditt ”krisrum” ska du ta med så mycket som möjligt till detta rum. Dörren ska vara stängd så mycket som möjligt. Får sängar plats, flytta in dessa, annars får man nöja sig med madrasser och sovsäck/liggunderlag. Ta med filtar, mat som inte kräver tillagning, böcker, spel, kläder, ja allt du kan tänkas behöva under dina 3 dygn. Har rummet ett fönster, häng filtar för detta. Fönster läcker värme, även om det är moderna 3- eller 4-glasfönster.

Ett alternativ är att man slår upp ett tält i rummet och använder madrasser till att sova på. Tältet blir då det innersta klimatskalet och du skapar då en zon som gör det möjligt att hålla värmen betydligt mycket enklare och längre än om du inte har ett. Har du inget tält kan du bygga en koja i rummet av filtar och täcken. Du bör även lägga filtar och täcken på tältet för att ytterligare isolera mot kylan utanför.

Tänk på att du i ditt krisrum inte ska använda öppen låga. Du har fyllt rummet med saker som brinner bra och en brand i ett litet utrymme kommer få katastrofala följder. Röken fyller snabbt upp ett begränsat utrymme. Matlagning görs t.ex. i köket (om det inte råkar vara ditt krisrum, då får du välja ett annat rum) och säkerhetsåtgärder vidtas i form av att se till att du har goda avstånd till brännbart material ovanför och bredvid din matlagningsplats. Se till att detta utrymme även har lite ventilation när du lagar mat.

Tipsen jag listar ovan är grunderna, du kommer klara dig under den tid som vårt scenario gäller för, trots den stränga kylan ute. Det blir kanske inte så behagligt för en del i slutet av perioden, men du kommer överleva.

Hålla värmen i småhus

Bor du i ett småhus (villa, radhus, kedjehus, etc) så har du ofta sämre förutsättningar att klara av att hålla värmen jämfört med ett flerfamiljshus. Småhus är ofta byggda med trästomme och träfasad. Äldre småhus har sämre isolering än moderna (om du inte tilläggsisolerat) och en relativt liten andel sten och betong i konstruktionen som lagrar värme. Fördelen du har är att många småhus har en skorsten och därmed finns det förutsättningar att installera en värmekälla som drivs av ved eller pellets. Finns det ingen skorsten så kan man ofta installera en i efterhand, men då blir det relativt dyrt. Å andra sidan är det kanske en marginell kostnad jämfört med att man fryser ihjäl… Jag rekommenderar starkt att man tar kostnaden som det innebär att installera en extra värmekälla (eller flera beroende på husets storlek). Det ger trygghet att veta att man kan hålla hela eller delar av huset varmt när elen är borta, men även ett ekonomiskt incitament i form av stödeldning när det är riktigt kallt ute för att hålla ner värmekostnaden. Och du kan inte bortse från mysighetsfaktorn som en sprakande eld ger…

Hur snabbt blir då småhus utkylda?

småhus värme prepperse krisberedskapsveckan

Schablonberäkning av utkylning av småhus vid -20C

Som ni ser i tabellen ovan så är det stor skillnad mellan småhus och flerfamiljshus i hur lång tid det tar innan husen är utkylda. Det är endast de som bor i väldigt nybyggda lågenergihus som kan räkna med att klara sig utan större åtgärder i vårt scenario. Enskilt bästa åtgärden ur ett uppvärmningsperspektiv är att installera en eller flera värmekällor som drivs av ved eller pellets. Då ändras dina förutsättningar drastiskt när det gäller att kunna bo kvar i sitt hus under 3 dygn mitt i smällkalla vintern utan tillgång till el.

Många har idag uppvärmning i form av fjärrvärme eller värmepump. Detta kommer inte att fungera när elen är borta. Du kan inte heller räkna med att driva dessa värmekällor med någon form av portabelt elverk (i rimlig prisklass). De flesta elverk som inte kostar sexsiffriga belopp är inte gjorda för att gå dygnet runt med maximal belastning. De kräver ofta oljebyte var 20-25 drifttimma, vilket gör att du måste stänga av elverket och byta olja en gång per dygn. Och det är under förutsättning att de inte går sönder, vilket många av de billigare elverken gör om de körs hårt under lång tid. Har du god ekonomi och utrymme så kan du givetvis skaffa dig lite mer kraftiga doningar, men då pratar vi ofta sexsiffriga belopp för elverken och åtskilliga kronor för diesel att driva dessa.

Många ved- och pelletsanläggningar kräver el för att fungera. Det verkar som att självcirkulerande ved- och pelletsanläggningar är väldigt ovanligt, troligen på grund av de extra kostnader som det medför att installera de grova rör som är en förutsättning för att få till självcirkulation. Däremot är relativt moderna cirkulationspumpar relativt energisnåla och går att köra på billigare elverk. Det kräver dock att du har förberett din elanläggning för detta, vilket innebär att du måste säkerställa att du inte matar ut el ”bakvägen” på elnätet utanför ditt hus.

I övrigt så gäller i princip samma råd som för de som bor i flerfamiljshus. Utse ett krisrum, bygg tält eller koja och håll dig där till dess att övriga huset är beboeligt. Har du en värmekälla i form av kamin eller kakelugn är det lämpligt att använda det rummet. Kan du värma hela huset med dina värmekällor så behöver du kanske inte vidta några speciella åtgärder, grattis till dig i så fall!

För de som har begränsad budget finns det alternativ. Ett sådant är fotogenvärmare. De kan vara användbara för att värma mindre rum.

värme prepperse krisberedskapsveckan gasolkamin

Exempel på hur en gasolkamin kan se ut.

Gasolvärmare är också ett alternativ, men då måste du se till att den har både tändsäkring och koldioxidvakt. Utan dessa säkerhetsanordningar riskerar du att utrymmet du är i fylls med gasol om lågan slocknar eller dör av syrebrist. Har gasolvärmaren en fläkt så är det givetvis ett plus. Du måste också säkerställa att det finns ventilation i utrymmet du har gasolvärmaren, annars kommer den stängas av eftersom syrenivån blir för låg. De flesta gasolvärmare på 4kW klarar av att värma ett rum på 30-40 kvadratmeter. Det finns givetvis kraftigare värmare för den som har behov av det. Du måste se till att ha tillräckligt med gasol hemma till din gasolvärmare. Räkna med att en stor 11-kilos gasoltub räcker i 2 dygn, så för vårt scenario behöver du 2 fulla flaskor per värmare för att klara perioden. Det blir något billigare än att installera en värmekälla som drivs av ved eller pellets, men driftskostnaden är mycket högre. Är du inte attraherad av mysfaktorn som en vedkamin ger utan enbart är ute efter att hålla värmen vid en kris så väljer du gasolvärmaren.

Sammanfattning

Värme är kritiskt för vår överlevnad när det är kallt ute. För många i Sverige lika kritiskt som vattentillgång. Det är relativt enkelt och billigt att säkra tillgång till vatten för 3 dygn, men att säkra värme i din bostad är inte lika enkelt och kan vara rejält dyrt för den som helt saknar möjligheter till alternativ uppvärmning.

Nu när vi närmar oss sommaren, passa på att fundera på hur du kan säkerställa uppvärmning av ditt småhus om du skulle stå utan el under vintern. Ett uppvärmt rum räcker för att du ska överleva om vårt scenario inträffar. Kostnaden behöver inte bli så stor och du kommer tacka dig själv om du är förberedd när krisen väl inträffar.

I morgondagens inlägg kommer vi titta mer på kommunikation.

Följ mig på

Peter Bivesand

Prepper, fotograf och allmänt politiskt intresserad. Analytiskt lagd utan skygglappar. Duckar inte för de svåra frågorna.
Följ mig på

Kommentera