Grunderna inom personlig krisberedskap

Grunderna inom personlig krisberedskap

 

Då och då blommar intresset för preppning upp bland folk i allmänhet. Det sker alltid genom en yttre händelse. Senast var det Försvarsberedningens rapport om Totalförsvaret och ett stycke på sidan 164 i kapitlet “Säkerställandet av en nödvändig försörjning” som triggade ett antal nyhetsredaktioner och vi som brinner för personlig krisberedskap.

personlig krisberedskap

Faksimil från Försvarsberedningens rapport Ds 2017:66, sidan 164

I detta stycke säger man att “Försvarsberedningen anser att den enskilde har ett ansvar givet de omständigheter som råder i kris och krig och föreslår att individen ska ha en beredskap för att klara en vecka utan stöd från det offentliga.” Det är mer än en fördubbling av tiden som Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) gick ut med i maj 2017 i kampanjen “Krisberedskapsveckan”.

Där säger man att alla ska klara av 3 dygn. Uppenbarligen har Försvarsberedningen tänkt till ett varv extra och ökat på tiden till en vecka. Här har man säkerligen inspirerats av Tyskland, vars regering rekommenderar (http://www.faz.net/aktuell/politik/inland/f-a-s-exklusiv-so-will-die-bundesregierung-im-kriegsfall-reagieren-14398973.html) sina medborgare att ha en egen krisberedskap för minst 10 dagar, vilket är mycket mer rimligt än MBSs 3 dygn. Det ska bli intressant att se hur MSB resonerar kring detta nästa gång man kör kampanjen “Krisberedskapsveckan” (28/5-3/6 2018). Troligen kommer man att sväva lite på målet och inte prata 3, 5, 7 eller 10 dagar utan “en viss tid” eller “under en period”. Det är inte nödvändigtvis fel, men det jag märker av i diskussioner med de som inte har någon personlig krisberedskap över huvud taget är att behovet är stort av att få tydlig information om vad man behöver för att klara sig.

Jag tänkte i resten av detta inlägg ge min syn på vad man behöver göra för att ha en god personlig krisberedskap för att klara sig i minst 10 dagar.

Förutsättningar

 

Det första du måste göra är att identifiera dina förutsättningar. Hur många är det som ska försörjas? Hur bor vi? Hur primitivt är vi villiga att leva? Har vi kroniska sjukdomar som kräver regelbunden medicinering? Detta är bara några av de frågor som behöver ställas och reflekteras över.

Innan du har en klar bild av ditt nuläge är det svårt att skaffa sig en målbild för sin personliga krisberedskap.

Du behöver också fundera på vilka kriser som är realistiska där du bor. Krig eller krigsliknande tillstånd slår olika i olika delar av landet.

I och runt storstäderna är det troligen mer påtagligt än i glest befolkade delar av Norrland. Kraftiga stormar eller andra naturkatastrofer påverkar också olika beroende på vart i landet du bor. Det var en hel del i ödsligare delar av Småland som var utan el i ett antal veckor efter stormen Gudrun. Andra hade bara kortare strömavbrott. Invånarna i Gävle var under snöovädret 1998 hårdare drabbade än de som bodde i Sandviken 2,5 mil bort. Och vi vet alla hur illa det kan bli för de som bor på landsbygden i Skåne när snöstormarna drar in medan Malmöborna fortsätter med sitt liv som vanligt.

En kraftig storm över Mellansverige kan skapa stora problem med elförsörjningen i södra delen av landet medan elen fungerar norr om det stormskadade området.

Min egen planering rörande orsaker till en kris fokuserar mest på kriser på grund av vädret än på krig eller krigsliknande tillstånd då jag anser att det är det mest sannolika just nu.

Konsekvenser

 

Nästa steg är att reda ut vilka konsekvenser olika typer av kriser får för dig personligen. Längre avbrott i elförsörjningen medför t.ex. att mat i kyl och frys riskerar att förstöras. Har du “tur” sker denna kris under den kallare delen av året, då kan man lagra maten utomhus. Detta medför såklart en del problem om det är -30C (allt fryser) eller om det är över 0C (fryst mat tinar), men det är att föredra jämfört med 25C och gassande sol. Låga utetemperaturer ställer å andra större krav på uppvärmning av bostaden.

Längre elavbrott medför också att butiker får svårt att hantera betalningar och beställningar av nya varor. På en liten ort är det kanske ett mer hanterbart problem än i anonyma storstäder.

Ser vi till kraftiga översvämningar och skyfall så kan dessa skapa bortspolade vägar som effektivt isolerar områden från all form av vägtransport.

De kan också kontaminera dricksvattennät och vattentäkter genom att dagvatten tränger in och för med sig organiskt material som gör vattnet otjänligt som dricksvatten. Detta utöver mer uppenbara problem som översvämmade källare (där du kanske har ditt matförråd).

Kraftiga snöoväder kanske medför att du blir isolerad under en tid eftersom du bor i lands- eller glesbygd. Det kan i större städer medföra att butiker inte får matleveranser innan vägarna är farbara igen.

Krig och krigsliknande tillstånd kan isolera delar av städer, hela städer eller större områden än så. Detta medför såklart svårigheter att få fram mat till butiker men kan också innebära avsevärda risker för de personer som ger sig ut för att skaffa mat. Det går inte att utesluta att stridande parter medvetet eller omedvetet skjuter de som rör sig i eller i närheten av stridszonerna.

Åtgärder

 

När du har en klarare bild över dina förutsättningar och vilka konsekvenser du behöver hantera så är det dags att titta på vad du behöver göra.

Det brukar, oavsett konsekvenser, alltid leda till att du behöver tillgodose följande behov:

 

  • Vatten
  • Värme
  • Mat
  • Hygien
  • Trygghet

 

Vatten

 

När det gäller vatten så finns det ofta två alternativ:

  1. Bunkra vatten.
  2. Säkerställa att du har tillgång till vatten via brunn eller naturen. Djupborrad brun är pålitlig men kräver el för att pumpa upp vattnet. Vattenkällor i närområdet (källor, bäckar, tjärnar och sjöar) är bra att ha koll på men kan vara kontaminerade t.ex. av radioaktivitet, smittoämnen, översvämningar, etc.

Oavsett hur du gör så behöver du ha tillgång till nog med vatten för att klara dagliga behov och bestyr. Jag utgår från 10l per person och dygn. Det är något högt räknat, Tysklands regering rekommenderar 2l per dygn och person, vilket jag anser vara miniminivå för att överleva. Lagrar du vatten enligt formeln 10l per person och dygn kan du få ditt 10-dagarsförråd att räcka i 20 dagar utan allt för stora åtgärder. Är situationen riktigt allvarlig så räcker samma förråd i minst en månad.

Jag utvecklar lite mer kring behovet av vatten i denna artikel: Att klara en kortare kris – vatten

Värme

 

Du behöver ha ett varmt utrymme för att överleva en längre tid. Speciellt om det är vinter. Kraven är givetvis lägre om du bor i Skåne och det är en normal vinter, men även temperaturer runt 0:an tär på kroppen efter en tid. Din kropp behöver mer energi för att hålla värmen ju kallare omgivningen du befinner dig i är. Vilket påverkar hur mycket mat du behöver. Även din beslutsförmåga påverkas av kyla. Ju längre tid i en kall miljö desto mer påverkas du negativt och risken att fatta felaktiga beslut ökar.

Vill du ha mer konkreta tips kring hur du hanterar värmebehovet så läs denna artikel: Att klara en kortare kris – värme

Mat

 

Du klarar dig relativt länge med ett lågt kaloriintag. Mycket längre än om du är utan vatten. Men att ständigt gå hungrig tär på psyket och skapar irritationer och kanske onödiga konflikter med övriga i omgivningen. Mängden mat du behöver ha hemma är beroende på dina förutsättningar.

Kroppen behöver mer mat om du arbetar och rör på dig än om du bara sitter still. Om du behöver gå längre sträckor varje dag för att hämta ved eller vatten behöver kroppen mer energi än om du har allt du behöver hemma i bostaden. Tonåringar som växer verkar vara bottenlösa under vissa perioder och tappar lätt humöret om de går hungriga en tid. Sjuka och spädbarn behöver kanske inte så mycket mat, men har å andra sidan inte så stora reserver att ta från utan riskerar att snabbare fara illa av en längre tids matbrist.

Vid riktigt långa perioder av lågt födointag och ensidig kost så riskerar man att få brist på vitaminer och mineraler, vilket påskyndar nedbrytningen av kroppen och kan ge bristsjukdomar. Om du förbereder dig för kriser som varar länge, se till att du har kosttillskott i form av vitaminer och mineraler i ditt förråd. Tappade tänder på grund av skörbjugg och förtvinade muskler är inte något man behöver mitt i en brinnande kris.

En mer utförlig artikel om mat finns här i artikeln Att klara en kortare kris – mat

 

Hygien

 

Personlig hygien är något som de flesta lägger tid på. En del överdrivet mycket och andra överdrivet lite. Att hålla sig ren blir extra viktigt vid en kris när t.ex. sjukvården påverkas negativt (tänk krig, stora sjukdomsutbrott, etc.). En “enkel” magsjuka med kräkningar och diarréer kan gå hårt åt ditt vattenförråd. Du måste i ett sådant läge ha goda hygienrutiner för att förhindra att smittan sprids till andra personer i din omgivning. Att tvätta kläder och sängkläder kan vara ett stort problem under en kris.

Även små sår kan bli till allvarliga infektioner om du har en dålig hygien på grund av vattenbrist. En kropp som lider av brist på både vatten och mat har mindre motståndskraft mot bakterier och virus, så tänk på att hålla en god hygien i alla lägen.

Du bör ha ett bra förråd av tvål och eventuellt handsprit hemma. Plasthandskar som är gjorda för livsmedelshantering är också bra att ha hemma.

Du behöver inte tvätta händerna i dricksvatten, utan det går att göra i t.ex. regnvatten om du använder tvål och spritar händerna efter du torkat dom.

Man kan med fördel även av antiseptiska servetter i sitt förråd. De är bra för t.ex. sårrengöring och avtorkning av hårda ytor (diskbänk, laminatbänkskivor)

Även duschning kan ske i regnvatten. Eller varför inte ta ett bad i en närliggande sjö (som inte är kontaminerad). Håller du kroppen ren så minskar risken för infekterade sår och smittspridning av vissa sjukdomar.

Trygghet

 

De flesta av oss vill känna oss trygga, vid en kris är det ännu viktigare att skapa en så trygg miljö som möjligt. Oinbjudna “gäster”, kanske beväpnade, är ingen rolig situation att hamna i. Risken för att bli utsatt ökar ju längre krisen varar. De senaste åren har vi också kunnat läsa i tidningarna om att det i vissa förorter varit regelrätta upplopp och plundringar vid relativt korta strömavbrott (ett par, tre timmar). I storstäderna bedömer jag risken som störst för upplopp och plundringar vid en större kris. Hungriga och törstiga människor blir desperata och en del av dessa skyr inga medel för att säkra sin egen och sin familjs överlevnad.

Blir krisen riktigt långvarig så ökar givetvis risken att grupper av plundrare tar sig till mer avlägsna områden för att säkra mat, vatten och annat nyttigt. Bor du i en stad så är det en god idé att ha en plan för hur du gör för att hålla en låg profil och säkra ditt boende. Täckta fönster, förstärkt dörr med mer än två lås, sparsam belysning, allt som gör att det är svårt att se in är bra strategier.

Du bör också vara mentalt förberedd på att med våld skydda din bostad och dina närmaste. Tänk dock på att svensk lag fortfarande gäller (om nu inte landet eller din landsända är ockuperat av främmande makt) och att oprovocerat döda någon är straffbart, även i Ryssland eller annat land som kan tänkas invadera oss. Du får givetvis skydda dig själv eller dina närmaste med proportionerligt våld om du blir attackerad av någon.

Jag rekommenderar aldrig någon att skaffa illegala skjutvapen för att skydda sig. Givetvis är det ditt beslut att fatta och även du som får ta eventuella konsekvenser av beslutet.

En viktig del i att skapa trygghet är att kunna få pålitlig information. Här är Sveriges Radio och Sveriges Television två viktiga källor.

De har ett utpekat uppdrag att informera medborgarna i händelse av kris eller krig. Det gör också att de är ett viktigt mål för en angripare, så var extra uppmärksam på budskap som sänds ut från dessa källor. Tänk på att all information om att motstånd mot en anfallande part ska upphöra är falskt.

Se till att du har tillgång till en radio som drivs av t.ex. batterier (och ha ett lager av lämpliga batterier) eller någon form av dynamo (vev-radio).

I artiklarna Att klara en kortare kris – kommunikation samt Att klara en kortare kris – säkerhet går jag in lite mer på detaljerna kring trygghetsskapande åtgärder.

Sammanfattning

 

Det finns inget generellt facit för personlig krisberedskap. Du måste planera för dina egna förutsättningar och strategier. En del väljer att stanna kvar i bostaden, andra planerar för att ta husvagnen eller fritidsbåten och ta sig till en säkrare plats. En del planerar för att bo i ett enkelt torp långt borta från andra människor. Säkerställ att du har vatten, värme, mat och trygghet för en längre period så kommer du klara krisen betydligt mycket bättre än den som inte förberett sig alls. Det är jobbigt att förbereda sig, du tvingas tänka på saker som känns avlägsna och skrämmande, men det är ett vitalt steg som är viktigt att ta för att klara av en större kris i framtiden.

Våra politiker har sedan östblocket kollapsade för 25-30 år sedan agerat som att det aldrig mer blir krig och gett oss en bild av att vi är väl rustade för kriser. Så är inte fallet. Vi har ett försvar som saknar resurser och materiel för att försvara hela landet under längre tid. De centrala förråd som fanns är sedan länge avvecklade och nu när Ryssland har börjat rusta upp sin militär i ett allt högre tempo så har politikerna tvingats att inse detta och börjar så smått agera.

En stor del av ansvaret för medborgarnas väl och ve vid kriser ligger på kommunernas bord. Uppdraget finns men saknar finansiering till stora delar.

Samma sak gäller för sjukvården. Dagens sjukvård har små lager av förbrukningsmateriel och läkemedel, det mesta levereras “just in time” och det räcker med en kraftigare snöstorm för att det ska uppstå brist av både läkemedel och förbrukningsmateriel. Bristen på anställd personal är ett annat stort problem som sjukvården dras med. Det är nämligen bara anställd personal som kan beordras in till tjänstgöring, inhyrd personal har en annan arbetsgivare som inte omfattas av samma lagrum som de som är anställda av landsting och regioner.

Våra skyddsrum är sorgligt eftersatta i underhåll och många är inte att anse som funktionsdugliga. Det är kanske inte ett jätteproblem då många inte har vetskap om vart “deras” skyddsrum är beläget…

Vattenlednings- och avloppsnäten lider i många kommuner av eftersatt underhåll och bristande skalskydd. Att kontaminera dricksvatten medvetet är långt ifrån ett omöjligt uppdrag och kan även utföras av dåligt tränade terrorister.

Min bedömning är att vi har 10-15 år av fokuserat arbete innan vi är på en nivå som motsvarar den som rådde i slutet av 1980-talet. Och det kommer krävas rejäla summor pengar för att nå dit. Realistiskt lär vi inte nå dit då kostnaderna kommer bli för stora då utrymmet för skattehöjningar i vårt land är begränsat med tanke på de redan höga skatterna. Den regering som föreslår stora skattehöjningar kommer stöta på massiva protester och förlora nästa val.

Givet detta så är det bästa du kan göra för både dig själv och samhället i stort att säkerställa att du och dina närmaste är förberedda för olika kriser. Samhällets resurser är begränsade och det kommer ta tid innan alla får hjälp om få är förberedda.

Följ mig på

Peter Bivesand

Prepper, fotograf och allmänt politiskt intresserad. Analytiskt lagd utan skygglappar. Duckar inte för de svåra frågorna.
Följ mig på

Latest posts by Peter Bivesand (see all)

Kommentera

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.